Don Carlos - Dramaten


En bild tagen från Dramaten.se - från Don Carlos

Mina första ord är väll också de starkaste eftersom de är de första man läser.
Därmed måste jag vara väldigt försiktig vad jag skriver men jag kan nog börja med att säga att
det inte var fullsatt och att efter pausen hade mer en än fjärdedel gått.
En kvinna reste sig från där vi satt - tredjebalkongen - och sade med ganska normalröst "Värdelöst" och det var efter att min vän hade somnat. Jag kan nog säga att den var lång för lång. För mycket av samma sak och att jag flera gånger under föreställningen skrattade till men lika mycket att jag kom på mig själv med att tänka på helt andra saker eller studera människorna i publiken. Jag hängde inte alls med i vad som sades. Jag är egentligen inte någon som gillar att döma för tidigt och inte vara posetiv, men den här teatern var värdelös - precis som hon kvinnan sade. Jag hade också lust att flera gånger under föreställningen resa mig upp och gå. Men det gjorde jag inte. Jag ville ändå på något sätt se vad som skulle ske. Skulle Don Carlos få sin styvmoder eller inte? skulle kungen dö? skulle någon dö?
Jag gick inte, jag somnade inte. Men jag hängde inte alls med i vad som sades.
Men jag måste säga att skådespelarna var mycket, mycket duktiga! Det syntes på långa vägar att de var proffisionella och inte amatörer! Men det hjälpte dock inte i denna föreställning.
Jag tycker att det är synd. Jag hade bara hört bra om den. Jag är nästan ledsen över att säga att den var kass.

Vid applåderna applåderade jag ändast för skådespelarna - för deras skicklighet.
inget mer.

DON CARLOS - är 3 timmar och 40 minuter lång. inkl paus.
Den handlar om kronprinsen av Spanien som har tidigare haft en romans med kvinnan som är hans styvmor - drottnig av spanien Han är hopplöst förälskad och får hjälp av markisen som är hans barndoms kamrat.
Men det är inte lätt att träffa drottningen på tu man hand utan att det händer en massa trubbel och missförstånd.


Måste säga att : visst var det påhittigt att alla skulle ha samma kläder, att miljön skulle vara vit och sen svart.
Men nej det var ingen hit! Man tröttnade och blandade ihop karaktärena och eftersom man hamnade i det stadiet då man bara tittar och inte lyssnar eller hänger med. Så var det ingen fröjd för ögat heller! Skulle vara så mycket bättre med ett kostymdrama - klänningar och allting som hör till. Den ända som hade andra kläder var ju drottningens dotter. Älskade hennes kläder.

Don Carlos får av mig; Y
(ett Y)

Kommentarer

Släng in en kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Skriv några trevliga rader:

Trackback
RSS 2.0